V-W-X-Y

V.S.O.C. - Rumänsk beteckning på kvalitetsvin med ursprungsgaranti.
Vat - (Eng) Större fat.
Vecchio - (Ita) Gammalt.
Weissburgunder - Det tyska namnet på druvan som i Frankrike och annorstädes kallas Pinot Blanc.
Velamsunds Vinifera Sällskap - Entusiaster som vill väcka liv i det avsomnade vinberget från 1600-talet vid Velamsund i Saltsjö-Boo utanför Stockholm.
Verdejo - Grön spansk druva av mycket hög kvalitet. Den anses vara en av Spaniens bästa vitvinsdruvor. Den producerar mycket aromatiska, milda viner med bra kropp. Vitt utbredd i Valladolid, Segovia och Ávila. Huvuddruva i DO Rueda.
Verdello - Grön spansk druva som odlas i vissa områden på Kanarieöarna.
Vermouth - Kryddat starkvin. Namnet kommer från tyskans Wermut som betyder malört, den dominerande kryddan i all vermouth.
Vieilles Vignes - Fra. Gamla vinstockar. Används bl.a. i Chablis.
Vin Santo - Italienskt vin, gjort på lufttorkade druvor. Mer eller mindre sött med en nötaktig karaktär.
Vinho Aperitivo - (Por) Aperitifvin.
Vinho Branco - (Por) Vitt vin.
Vinho Clarete - (Por) Lätt rött vin.
Vinho Claro - (Por) Nytt vin.
Vinho Consumo - (Por) Ordinärt vin.
Vinho de Mesa - (Por) Bordsvin.
Vinho Espumante - (Por) Mousserande vin.
Vinho Estufado - (Por) Bakat vin, Madeira-vin som åldrats genom upphettning.
Vinho Generoso - (Por) Aperitif eller dessertvin med hög alkoholstyrka.
Vinho Licoroso - (Por) Vin med hög alkoholstyrka.
Vinho Qinado - (Por) Vin innehållande kinin.
Vinho Reserva - (Por) Gammalt vin från en god årgång.
Vinho Rosado - (Por) Rosévin.
Vinho Tinto - (Por) Rött vin.
Vinho Verde - (Por) Lätt pärlande vitt eller rött vin som efterjäst på flaska.
Vinifikation - Framställningsmetoden.
Vino da Pasto - Enkelt matvin i Italien.
Vino da Tavola - Bordsvin i Italien.
Vino Joven - Kvalitetsbeteckning för spanskt vin, kallas även Sin Crianza (ungt vin). Vino Joven är ett vin som har lite eller ingen fatlagring. Det är ett ungt vin som buteljerats året efter skörd.
Vins doux naturels - (Fra) S k VDN-viner görs på flera håll i södra Frankrike. De är starkviner, oftast gjorda på muskat eller grenache-druvan.
Vinsten - Vin-sten är ett s.k. naturligt skönhetsfel i vin, det ser ut som genomskinliga kristaller, glas eller strösocker dessa fälls ut i vin vid förvaring i låg temperatur (kylskåp t ex). Fällningen beror på att vinsyran i vinet förenar sig med det kalium som funnits i druvan. En vinmakare kan innan buteljering välja att kylstabilisera vinet, d.v.s. kyla ner vinet till några minusgrader under ca 2-3 veckor och sedan filtrera bort vinstenen som bildats. Vinstenen försvinner men filtreringen påverkar smaken på vinet. Detta görs främst på enklare viner. Ju högre kvalitet vinet har desto mindre filtrering vill man utsätta det för, därför väljer man oftast att utesluta denna behandling. Vinsten anses som ett kvalitetstecken och därför är det heller inget konstigt att man finner det i bättre viner.
Vintage - Årgång. Förekommer på till exempel champagne och portvin. För det första gäller att allt vin måste komma från det angivna året och kan inte vara blandat av reserve-vin. Det är i allmänhet av högre kvalitet och från ett bättre år. För portvin gäller att det ska lagras först två år på fat och sedan på butelj. Även vintage-portvin görs enbart bra årgångar. I de flesta övriga fall är det endast en årgångsangivelse.
Vitis - Det finns en rad familjer inom växtsläktet Vitis. De druvsorter man gör kvalitetsvin av tillhör så gott som uteslutande Vitis vinifera.
Xarello - En grön spansk druva som spelar stor roll i produktionen av Cava. Den ger sträva och alkoholstarka viner som mjukas upp av Parellada och Macabéo.
Xiros - (Gr) Torrt.
Xynomavro - Greklands främsta druva (blå). Namnet betyder ”den svarta syrliga” – en utmärkt beskrivning av vinet den ger. Koncentrerade, mörka och sträva med god lagringspotential. Detta kraftpaket ger även en del mousserande vin.