À la glace - Mekanisk degorgering där man kyler ner flaskhalsen.
À la volée - Degorgering för hand.
ABC - ”Anything but Chardonnay”. Populärt uttryck i främst USA under nittiotalet. Uttrycket myntades av några kaliforniska vinentusiaster som en motreaktion på den då rådande Chardonnaytrenden.
Abfüller - (Ty) Den leverantör som buteljerar vinet.
Abocado - (Spa) Beteckningen för halvsöt sherry.
Acre - Ett amerikanskt mått fär areal. 1 acre är lika med 4047 kvadratmeter, vill man räkna om acre till hektar, skall man multiplicera med 0,4047.
Agiorgitiko - Blå druva från Peleponessos i Grekland. Ger kraftigast viner i de höglänta delarna av Nemea-dalen.
Aglianico - Blå druvsort från södra Italien. Den ger kärva vinner som vinner på lagring.
Agrafé – Traditionell metallgrimma som håller korken på plats, vanligtvis på champagne. Numera använder man vanligen en ”muselet” istället.
Airén - Grön spansk druva. Den växer i stora och täta klasar och ger viner med karakteristisk arom. Bland många andra zoner odlas den i Ciudad Real, Toledo, Cuenca, Albacete, Murcia och Madrid.
Alabariño - Grön druva. Ursprungligen från Galicien i Spanien. Den är liten, mycket söt med hög glycerolhalt, och ger högkvalitativa viner.
Alacanon - Grön druva med ursprung från Somontanoområdet i Spanien. Ger lätta, vita viner med en mycket speciell arom. Passar bra i blandningar med andra druvor.
Albariza - Namn på den vita jorden i den spanska vindistriktet Jerez.
Albillo - Grön spansk druva. Den är relativt neutral med hög glycerolhalt, Den ger milda viner och odlas främst i Madrid och Ávila men även i Galicien.
Aldehyder - Uppkommer i vin genom oxidation av alkohol och har en viktig effekt på ett vins bouquet.
Alicante - Blå spansk druva, även kallad Garnacha Tintorera, vars druvsaft är färgad. Ofta förekommande i Albacete, Alicante, Ourense och Pontevedra. Den är huvuddruva i DO Almansa.
Aligoté - Druvsort från Bourgogne. Något gröngul till färgen. Ger kraftiga men jämngoda, alkoholsvaga viner. Vit Bourgogne gjord på denna druva betecknas Bourgogne-Aligoté. Det är detta vin som blandas med Crème de Cassis (svartvinbärslikör) till aperitifen Kir.
Alvarino - Populär druvsort i Minbo i norra Portugal där bl.a. en oblandad Vinho Verde görs på just denna druva. Ger fruktiga, långlivade viner.
Amarone - Benämning på viner från Valpolicella i Veneto i Italien. Dessa viner är gjorda på torkade druvor, vilket koncentrerar sockret i druvmusten. Allt socker jäses till alkohol och man får ett kraftfullt och alkoholstarkt amaronevin. Namnet har sitt ursprung i det snarlika ordet amaro, som betyder bitter och anspelar på vinernas kraftfulla karaktär.
Amontillado - Gammal, fatlagrad Fino-sherry.
Amoroso - Sherrytyp. En sötad oloroso.
Angels’ Share – Den alkohol som avdunstar från fat/flaska vid lagring.
Aragón - Annat namn på Garnacha-druvan. Den kallas ibland även Tinto Aragonés.
Aramon - Frankrikes sjätte mest odlade blå druva. Ända fram till 60-talet var det den mest odlade. Aramon är nämligen druvan som ligger bakom det mesta av de vinfloder som kommit (och fortfarande delvis kommer) från Languedoc-Roussillon. Dess främsta egenskap är att vara högavkastande, upp till 400 hl/ha. Viner från Aramon är lätta och mycket ljusa. Druvan är på ständig tillbakagång ända sedan 1930-talet.
Arbanne - Udda druvsort i Champagne. Ger blommiga viner.
Arbois - Grön druva. En intressant men ytterst lokal grön druvsort som odlas i Loiredalen, där den emellanåt blandas med en annan föga känd druva, Romorantin.
Armagnac - Vindestillat från Gascogne i sydvästra Frankrike. Till karaktären liknar armagnac cognac, men är traditionellt något torrare med mer karaktär av druva och jordmån.
Arneis - En nygammal vitvinsdruva i Piemonte som fått ett rejält uppsving. Ger fruktiga, karaktärsfulla viner med hygglig syra.
Assemblage - Basviner som blandas till en cuvée
Aszú - Övermogna ungerska druvor för sötning av tokajer, motsvarighet till tyska Auslese.
Autolysis - Nedbrytande av jästceller med hjälp av enzymer. I champagne en nödvändig biokemisk process för vinets speciella smak.
Auxerrois blanc - Grön druvsort från Frankrike. Har okänd bakgrund men tycks ha sina rötter i Bourgogne. Druvan, som är vanlig i Alsace, påminner om chardonnay och används även för att göra mousserande vin samt för ekfatslagrade viner.
Baga - Denna blå druvsort står för 80 % av hela odlingen i Bairradaregionen i Portugal. Den har emellertid ännu inte etablerat några verkligt fina egna kvaliteter.
Bagaceira - Portugisisk sprit gjord på skalrester.
Balthazar - Buteljstorlek för champagne: 16 flaskor=12 liter.
Barbera - Mycket vanlig druva i Italien. Kvaliten har ökat på vinerna som produceras av denna druva.
Barrique - 225-l ekfat.
Bastardo - Blå grundruva i moderna portviner. Mognar tidigt och ger hög sockerhalt. Heter Trousseau i franska Jura.
Belemitkrita - Jordmån i Champagneområdet.
Ben - Vätskeränder som rinner längs glasets sidor. Indikation på hög mängd glycerol, socker eller alkohol.
Bentonit - Jordmån som består av en slags vulkanisk lera. Ämnena i dena lera används för att rena viner från fällningar.
Besalt/basalt – jordmån
Bitterhet - En av de fem grundsmakerna som känns på den bakre delen av tungan.
Blauer Portugieser - En mycket tålig blå druva, som ger hög avkastning, men lite neutrala viner. Vanlig i Österrike, Tyskland och Östeuropa.
Blauer Zweigelt - Blå druvsort. Korsning av St. Laurent och Blaufränkisch. Kommer från och är vanlig i Österrike.
Blaufränkisch - Blå druva som odlas i Österrike och Ungern (där under namnet Kekfrankos). Ger lätta rödviner med hygglig färg och strävhet. Ger sällan lagringsdugliga viner.
Bobal - Blå spansk druva. Bobal ger bra roséviner och producerar även koncentrerad druvmust för export till svalare länder. Odlas särskilt i Valencia, Cuenca och Albacete. Ska passa bra till älgkött.
Bodega - Spansk egendom där vin lagras, framställs eller dricks.
Bonarda - Blå druva från Emilia-Romagna i norra Italien, som ger fruktiga, kraftigt blåröda viner med viss charm och mjukhet. Kan vid lite skördeurtag ge högklassiska viner.
Botrytis - En karaktär av druvor angripna av ädelröta, smak och doftintryck ger ett tungt intryck av bland annat honung.
Bottensats - Fällning, depot, lie, sediment.
Bouquet - Doftupplevelse. De dofter som uppkommer vid hanteringen som fatkaraktär och mognadskaraktär.
Bourboulec - Grön druvsort som härstammar från Provence. Högavkastande med medelstora druvor. Ger bra alkoholsvaga viner.
Braquet - En blå druva som odlas i Bellet nära Nice. I Italien heter den Bracchetto.
Bronner - Blå hybriddruva av Merzling och Rondo (som båda i sig är hybrider). Skapad i Tyskland.
Brut - (Fra) Torr (vanligen för mousserande vin)
Brut absolut/zero/non Dosé – Sockerfri champagne
Cabernet – druva
Caiño - Blå och grön druva med ursprung från Galicien i Spanien. Den är sällsynt, liksom andra druvsorter från regionen. Den blå odlas i DO Riberio och både den blå och den gröna finns i DO Rias Baixas.
Canaiolo - Blå druva. Den näst populäraste i Chianti. Hög sockernivå.
Cannonau - En blådruvsort som finns på Sardinien. Identisk med Spaniens Garnacha och Frankrikes Grenache.
Carignan - Vanlig blå druva i Sydfrankrike och Spanien, där den heter cariñena.
Cariñena - Blå spansk druva som producerar robusta, välbalanserade viner. Den blandar sig bra med Garnacha. Ymnigt förekommande i Katalonien och Rioja, där den är känd under namnet Mazuelo. Det är den främsta druvan i DO-områdena Costers del Segre, Penedés, Tarragona och Terra Alta. Den spelar emellertid en liten roll i DO-vinerna i ursprungsregionen Cariñena.
Carmenère - En röd kvalitetsdruva i Bordeaux som var mycket populär före vinlusen. Är idag på väg tillbaka. Ger karaktärsfulla viner. Odlas i större endast i någon större omfattning i Chile.
Cava - Spansk beteckning för mousserande vin framställt med den såkallade traditionella metoden, som innebär att vinet jäser en andra gång på flaska.
Cayetana - Grön spansk druva med hög avkastning i Badajoz (99%) och Cáceres.
Cencibel - Blå spansk druva, synonym till Tempranillo i mellersta och södra delarna av landet.
Cépage – Druvsort
Chaptalisering - Tillsats av socker i musten för att öka alkoholhalten i vinet. Något som är tillåtet i nordliga vinländer där den relativa bristen på värme gör att druvorna i sig själva inte uppnår så hög sockerhalt.
Chardonnay - En av de mest spridda vitvinsdruvorna, med rötter i Bourgogne och Champagne odlas den över hela världen. Den ger torra viner som lämpar sig väl att fatlagra, men det finns också mängder av chardonnayviner som är citrusfriska, rena och fruktiga.
Charmat - Sätt att producera mousserande vin där den andra jäsningen sker i en sluten trycktank. Metoden kallas även cuve close, ”stängd behållare”, och används till bland annat Sekt och Spumanti.
Chasselas - Grön druva som i Alsace används mest i blandningar och i bordsvin. Vanlig i Schweiz där den även kallas Fendant i Valais/Wallis och Dorin samt Perlan i andra delar. Odlas även i Savojen och i Baden under namnet Gutedel. Ger mjuka och fruktiga viner med låg syra som ofta är lite spritsiga.
Chinon Blanc - En vitvinsdruva från Loire.
Classico - (Ita) Hjärtat av ett vindistrikt.
Colombard - Blå druva som används mycket i Armagnac. Ger lätta, friska viner. Mycket vanlig i Kalifornien under namnet French Colombard.
Coquart - En vertikal traditionell vinpress i trä.
Corvina Veronese - Den blå druva som som används för att producera Amarone-, Bardolino- och Valpolicella-viner.
Cot - Blå druvsort som härstammar från sydvästra Frankrike. Den mognar tidigt och ger tanninrika röda viner som är lämpliga för lagring. Den är även lämplig till framställning av roséviner. I Cahors heter druvan Auxerrois och i Bordeaux Malbec.
Coupage - (Fra) blandning.
Crianza - Kvalitetsbeteckning för spanskt vin. Beskriver lagringstid. Minimum två års lagring varav minst sex månader på ekfat. I Rioja gäller minst två års lagring vara minst ett år på ekfat.
Cuve/Cuvée - Fat, kar eller tank
Loading ...