Hem > Vinkunskap > Vinordlista

Vinordlista

Sök vinord

A
B
C
D
E
F
G
H
I
J
K
L
M
N
O
P
Q
R
S
T
U
V
W
X
Y
Z
Å
Ä
Ö
Alla ord

À la glace: Mekanisk degorgering där man kyler ner flaskhalsen.
À la volée: Degorgering för hand.
Abboccato: Ita. Halvtorr
ABC: "Anything but Chardonnay". Populärt uttryck i främst USA under nittiotalet. Uttrycket myntades av några kaliforniska vinentusiaster som en motreaktion på den då rådande Chardonnaytrenden.
Abfüller: Tys. Den leverantör som buteljerar vinet.
Abfüllung: Tys. Buteljering.
Abocado: Spa. Beteckningen för halvsöt sherry.
Abrau: Vitt vin från Krim i Ukraina.
Achaia: En av de största vindistrikten i Grekland. Här produceras den mesta delen av Mavrodaphne-vinerna.
Acre: Ett amerikanskt mått fär areal. 1 acre är lika med 4047 kvadratmeter, vill man räkna om acre till hektar, skall man gånga med 0,4047.
Adamado: Por. Sött.
Adega: Por. Vinkällare, vinhus.
Adomatic: Ett av de mest kända Israeliska vinerna.
Afrothis Oinos: Gre. Mousserande vin.
Agiorgitiko: Blå druva från Peleponessos i Grekland. Ger kraftigast viner i de höglänta delarna av Nemea-dalen.
Aglianico: Blå druvsort från södra Italien. Den ger kärva vinner som vinner på lagring.
Agrafe: Metallgrimma som håller korken på plats.
Aguardente: Por. Vinsprit.
Airén: Grön spansk druva. Den växer i stora och täta klasar och ger viner med karakteristisk arom. Bland många andra zoner odlas den i Ciudad Real, Toledo, Cuenca, Albacete, Murcia och Madrid.
Ajaccio: Korsikas huvudstad och dess högst ansedda appelltion. Bäst är de röda vinerna.
Alabariño: Grön druva. Ursprungligen från Galicien i Spanien. Den är liten, mycket söt med hög glycerolhalt, och ger högkvalitativa viner.
Alacanon: Grön druva med ursprung från Somontanoområdet i Spanien. Ger lätta, vita viner med en mycket speciell arom. Passar bra i blandningar med andra druvor.
Alamacenista: Spa. Vingrossist i Sherry-området med källare för lagring.
Albariza: Namn på den vita jorden i den spanska vindistriktet Jerez.
Albillo: Grön spansk druva. Den är relativt neutral med hög glycerolhalt, Den ger milda viner och odlas främst i Madrid och Ávila men även i Galicien.
Aldehyder: Uppkommer i vin genom oxidation av alkohol och har en viktig effekt på ett vins bouquet.
Alfred Gratien: Ett av få champagnehus som fortfarande jäser sitt vin i ekfat. Huschampagne hos flera svenska stjärnkrogar, bla Edsback krog som har en egen cuvée.
Alicante: Vindistrikt nära Valencia, känt av Shakespeare som kallade dess vin för Tent. Här produceras kraftiga röda bordsviner.
Alicante: Blå spansk druva, även kallad Garnacha Tintorera, vars druvsaft är färgad. Ofta förekommande i Albacete, Alicante, Ourense och Pontevedra. Den är huvuddruva i DO Almansa.
Aligoté: Druvsort från Bourgogne. Något gröngul till färgen. Ger kraftiga men jämngoda, alkoholsvaga viner. Vit Bourgogne gjord på denna druva betecknas Bourgogne-Aligoté. Det är detta vin som blandas med Crème de Cassis (svartvinbärslikör) till aperitifen Kir.
Alko: Den finska motsvarigheten till Systembolaget.
Almacenista: Vingrossist i det spanska vindistriktet Jerez med egen källare för lagring.
Alsace: Vindistrikt i Frankrike. Alsace är känt för sina utomordentliga vita viner gjorda av Gewürztraminer, Pinot Gris (Tokay), Riesling, Muscat, Sylvaner, Pinot Blanc och Chasselas. Alsace har en brokig historia och har ömsom varit fransk och ömsom tyskt. Senast det blev fransk var efter första världskriget. Huvudstad i regionen är Strasbourg. Det är den enda region i Frankrike där Riesling får odlas officiellt.
Alto Douro: De klassiska portvinsdistriktet vid övre delen av floden Douro i norra Portugal.
Alvarino: Populär druvsort i Minbo i norra Portugal där bl.a. en oblandad Vinho Verde görs på just denna druva. Ger fruktiga, långlivade viner.
Amabile: Ita. Halvsöt
Amaro: Ita. lite bittert.
Amarone: Benämning på viner från Valpolicella i Veneto i Italien. Dessa viner är gjorda på torkade druvor, vilket koncentrerar sockret i druvmusten. Allt socker jäses till alkohol och man får ett kraftfullt och alkoholstarkt amaronevin. Namnet har sitt ursprung i det snarlika ordet amaro, som betyder bitter och anspelar på vinernas kraftfulla karaktär.
Amontillado: Gammal, fatlagrad Fino-sherry.
Amoroso: Sherrytyp. En sötad oloroso.
Amtliche Prüfung: Tysk offentlig kvalitetskontroll i 3 steg som omfattar Qba och QmP-viner. 1. Skördekontroll, 2. Laboratoriekontroll, 3. Smaktest. AP-nummret är godkännandebeviset.
Añada: Spa. Skördeår/årgång. I sherrydistriktet dessutom beteckningen på det ettåriga vinet innan det övergår till den komplicerade blandningsprocessen.
Andalusien: Sydligaste delen i Spanien med ett subtropiskt klimat. Bördig jord. Producerar stora mängder vin. Vinerna, aperitifvinerna och de olika typerna av sherry från Jerez de la Frontera är världsberömda, medan Montilla-Moriles producerar mindre ryktbara viner. Dessutom rymmer landsänden Malagaviner.
Añejo: Spa. Åldrat, lagrat. Ursprungligen: Lagrat minst ett år längre än vinkällarens yngsta vin.
Anjou: Distrikt på båda sidor om floden Loire i mitten av västra Frankrike. Här produceras bl. a. några av Frankrikes bästa söta och halvsöta viner på druvan Chenin Blanc (här kallad Pineau de la Loire). Den är dock inte släkt med Pinot. Stora mängder roséviner av ofta lägre kvalitet produceras också här. Kända områden är Coteaux de Layon, Coteaux de Loire och Saumur med kraftiga, sent skördade dessertviner. I Anjou produceras även stora mängder mousserande viner, dessutom torra, ganska goda vita viner och enstaka lätta rödviner.
Annata: Ita. Årgång.
Ano: Por. Årgång.
Anreichern: Tillsättning av socker till druvmusten, motsvarar chaptalisering.
Appellation d'Origine Contrôlée: Förk. A.O.C. Kontrollerad ursprungsbeteckning i Frankrike
Ár, Ára: Ung. Pris.
Aragón: Annat namn på Garnacha-druvan. Den kallas ibland även Tinto Aragonés.
Aramon: Frankrikes sjätte mest odlade blå druva. Ända fram till 60-talet var det den mest odlade. Aramon är nämligen druvan som ligger bakom det mesta av de vinfloder som kommit (och fortfarande delvis kommer) från Languedoc-Roussillon. Dess främsta egenskap är att vara högavkastande, upp till 400 hl/ha. Viner från Aramon är lätta och mycket ljusa. Druvan är på ständig tillbakagång ända sedan 1930-talet.
Arbanne: Udda druvsort i Champagne. Ger blommiga viner.
Arbois: Grön druva. En intressant men ytterst lokal grön druvsort som odlas i Loiredalen, där den emellanåt blandas med en annan föga känd druva, Romorantin.
Arbois: Vindistrikt i Jurabergen nära den schweiziska gränsen. Här produceras goda röd- och roséviner på druvor som Poulsard, Pinot Noir och Trousseau och torra vita viner på druvor som Sagnin (Traminer) och Chardonnay. Viner som Vin Jaune och Vin de Paille kan jämföras med sherry.
Armagnac: Vindestillat från Gascogne i sydvästra Frankrike. Till karaktären liknar armagnac cognac, men är traditionellt något torrare med mer karaktär av druva och jordmån.
Arneis: En nygammal vitvinsdruva i Piemonte som fått ett rejält uppsving. Ger fruktiga, karaktärsfulla viner med hygglig syra.
Arom: Doftupplevelse. De naturliga dofter som kan hänföras till druvan som fruktighet, bärighet, den rena druvkaraktären.
Asciutto: Ita. Mycket torr
Assemblage: Basviner som blandas till en cuvée
Asztali bor: Ung. Bordsvin.
Aszú: Övermogna ungerska druvor för sötning av tokajer, motsvarighet till tyska Auslese.
Ausbruch: Öst. Sött vin.
Autolysis: Nedbrytande av jästceller med hjälp av enzymer. I champagne en nödvändig biokemisk process för vinets speciella smak.
Auxerrois blanc: Grön druvsort från Frankrike. Har okänd bakgrund men tycks ha sina rötter i Bourgogne. Druvan, som är vanlig i Alsace, påminner om chardonnay och används även för att göra mousserande vin samt för ekfatslagrade viner.
AVA: Förkortning för American Viticultural Area. Amerikanernas motsvarighet på Frankrikes appellation contrôlée-system.
Ayala: Ett klassiskt champagnehus grundat 1860 av Edmond de Ayala, son till en colombiansk diplomat. Storhetstiden var på 1960- och 1970-talet. Medelstor produktion.
Azienda: Ita. Vingård, gård.
Bacharach: Vindistrikt och ort vid Rhen, en gång centrum för den tyska vinhandeln.
Baden: Ett av de 13 Anbaugebiete. Det tredje största vindistriktet till ytan. Beläget i sydvästra Tyskland mot Alsace och Schweiz. har de senaste decennierna förbättrat de många vinernas kvalitet.
Badia: Ita. kloster.
Badisch Rotgold: Blekt rött vin från Baden, gjort av druvorna Grauburgunderch Spätburgunder.
Baga: Denna blå druvsort står för 80 % av hela odlingen i Bairradaregionen i Portugal. Den har emellertid ännu inte etablerat några verkligt fina egna kvaliteter.
Bagaceira: Portugisisk sprit gjord på skalrester.
Balthazar: Buteljstorlek för champagne: 16 flaskor=12 liter.
Bandol: Vindistrikt kring städerna Bandol och Sanary-sur Mer vid Medelhavet i Côtes de Provence. Känt för välbalanserade AOC-viner till rimliga priser.
Banyuls: Fiske- och turistort i franska Pyrenéerna. Tillverkar de bästa franska starkvinerna, som kan jämföras med en lätta portviner. Vinet säljs antingen som vin doux naturel (VDN) eller vin de liqueur. Beteckningen grand cru garanterar att vinet har förvarats på träfat under öppen himmel i 30 månader.
Barbera: Mycket vanlig druva i Italien. Kvaliten har ökat på vinerna som produceras av denna druva.
Barco Rabello: Segelbåtar som användes för att skeppa portvin längs Douro.
Barolo: Italienskt distrikt i området Piemonte som erhöll DOCG 1980 och anses göra ett av Italiens allra bästa röda vin. Distriktet omfattar kommunerna Barolo, La Morra, Serralunga d'Alba, Montforte d'Alba och Castiglione Faletto. Barolo är ett fylligt och lagringsbart vin som görs på druvan Nebbiolo. Tre års lagring krävs för benämningen Barolo, för att få kallas Riserva krävs fem års lagring.
Barrica: Spa. Fat.
Barrida: Vindistrikt i Portugal med kraftiga viner, både röda, vita och mousserande. Beläget norr om Lissabon, mellan Dão och Atlanten.
Barrique: 225-l ekfat.
Barsac: Appellation för sött vin i Bordeaux.
Bastardo: Blå grundruva i moderna portviner. Mognar tidigt och ger hög sockerhalt. Heter Trousseau i franska Jura.
Beaune: Viktigaste staden i Bourgogne.
Beerenauslese: Väldigt söta tyska dessertviner gjorda vissa år av utvalda druvor. Dyra och kan lagras i årtionden.
Belemitkrita: Jordmån i Champagneområdet.
Ben: Vätskeränder som rinner längs glasets sidor. Indikation på hög mängd glycerol, socker eller alkohol.
Bentonit: Jordmån som består av en slags vulkanisk lera. Ämnena i dena lera används för att rena viner från fällningar.
Besalt: Jordmån. Den vanligaste vulkaniska stenen. Rik på kalk, soda och mineraler. Ger viner med bra syra.
Bianco: Ita. Vitt vin.
Bijelo: Ser. vitt.
Biser: Ser. mousserende.
Bitterhet: En av de fyra grundsmakerna som känns på den bakre delen av tungan.
Bjalo: Bul. vitt.
Blanc: Fra. Vitt
Blanc de blancs: Vitt vin av vitvinsdruvor.
Blanc de noirs: Vitt vin från blå druvor.
Blauer Portugieser: En mycket tålig blå druva, som ger hög avkastning, men lite neutrala viner. Vanlig i Österrike, Tyskland och Östeuropa.
Blauer Zweigelt: Blå druvsort. Korsning av St. Laurent och Blaufränkisch. Kommer från och är vanlig i Österrike.
Blaufränkisch: Blå druva som odlas i Österrike och Ungern (där under namnet Kekfrankos). Ger lätta rödviner med hygglig färg och strävhet. Ger sällan lagringsdugliga viner.
Blush: Amerikansk benämning på ljust rosévin.
Bobal: Blå spansk druva. Bobal ger bra roséviner och producerar även koncentrerad druvmust för export till svalare länder. Odlas särskilt i Valencia, Cuenca och Albacete. Ska passa bra till älgkött.
Bodega: Spansk egendom där vin lagras, framställs eller dricks.
Boizel: Champagnehus grundat 1834 i Épernay. Väldigt bra kvalitet speciellt i förhållande till de låga priserna.
Bollinger: Ett av de största champagnehusen.
Bollinger, Lily: Legendarisk Madame hos champagnehuset med samma namn.
Bonarda: Blå druva från Emilia-Romagna i norra Italien, som ger fruktiga, kraftigt blåröda viner med viss charm och mjukhet. Kan vid lite skördeurtag ge högklassiska viner.
Bor: Ung. Vin.
Botrytis: En karaktär av druvor angripna av ädelröta, smak och doftintryck ger ett tungt intryck av bland annat honung.
Botte: Ita. (pl. Botti) Större, traditionellt träfat.
Bottensats: Fällning, depot, lie, sediment.
Bouquet: Doftupplevelse. De dofter som uppkommer vid hanteringen som fatkaraktär och mognadskaraktär.
Bourboulec: Grön druvsort som härstammar från Provence. Högavkastande med medelstora druvor. Ger bra alkoholsvaga viner.
Branco: Por. Vitt.
Braquet: En blå druva som odlas i Bellet nära Nice. I Italien heter den Bracchetto.
Bronner: Blå hybriddruva av Merzling och Rondo (som båda i sig är hybrider). Skapad i Tyskland.
Brown Sherry: Mycket mörk, söt sherry.
Brut: Fra. Torr (vanligen för mousserande vin)
Brut absolut: Sockerfri champagne.
Brut Nature: Beteckning på torr Cava.
Brut non Dosé: Sockerfri champagne.
Brut Zero: Sockerfri champagne.
Bruto: Por. Torrt mousserande vin.
Bränd: Doft och smakord. Påminner om bränd karamell, brandrök eller annat med bränd, rostad karaktär.
Brödigt: Det kan liknas vid doften av rostat eller nygräddat bröd. Man finner det ofta i lite äldre mousserande viner som legat länge på sin jästfällning.
Bärig: Doft och smakintryck som påminner om olika bär eller en blandning av bär.
Cabernet Franc: Denna druva är en släkting till cabernet sauvignon och har en liknande, men ofta något "gräsig", karaktär. Odlas bl a i Bordeaux, Loire och norra Italien.
Cabernet Sauvignon: Karaktärsfull druva med doft och smak av svarta vinbär, jordkällare och cederträ. Odlas i så gott som samtliga vinländer, men förebilden finns i Médoc och Graves i Bordeaux.
Cahors: Område i centrala Frankrike som ursprungligen var en konkurrent till Bordeaux. Känt för sina "svarta" (mycket kraftiga, djupt röda) viner.
Caiño: Blå och grön druva med ursprung från Galicien i Spanien. Den är sällsynt, liksom andra druvsorter från regionen. Den blå odlas i DO Riberio och både den blå och den gröna finns i DO Rias Baixas.
Campagna: Italienskt vindistrikt söder om Rom. Distriktet omfattar bland annat Neapel, Vesuvius och Capri. Bland de mest kända vinerna därifrån kan nämnas Laerima Christi, Capri, Falerno, Ischia och Gragano.
Canaiolo: Blå druva. Den näst populäraste i Chianti. Hög sockernivå.
Cannonau: En blådruvsort som finns på Sardinien. Identisk med Spaniens Garnacha och Frankrikes Grenache.
Cantina: Ita. Vineri.
Cantina Sociale: Ita. Vinkoperativ.
Carignan: Vanlig blå druva i Sydfrankrike och Spanien, där den heter cariñena.
Cariñena: Blå spansk druva som producerar robusta, välbalanserade viner. Den blandar sig bra med Garnacha. Ymnigt förekommande i Katalonien och Rioja, där den är känd under namnet Mazuelo. Det är den främsta druvan i DO-områdena Costers del Segre, Penedés, Tarragona och Terra Alta. Den spelar emellertid en liten roll i DO-vinerna i ursprungsregionen Cariñena.
Carmenère: En röd kvalitetsdruva i Bordeaux som var mycket populär före vinlusen. Är idag på väg tillbaka. Ger karaktärsfulla viner. Odlas i större endast i någon större omfattning i Chile.
Carvalho: Por. Ek.
Carvalho: Por. Ek.
Casa Vinicola: Ita. Vinfirma/vinhus som normalt inte odlar druvan själv utan måste köpa den.
Case: Eng. Låda om 12 helflaskor.
Cassis: Litet område i Provence, speciellt känt för sina kraftiga vita viner.
Cava: Spansk beteckning för mousserande vin framställt med den såkallade traditionella metoden, som innebär att vinet jäser en andra gång på flaska.
cáva: Gre. Lagrat bordsvin
Cave Coopérative: Vinodlarkooperativ
Cayetana: Grön spansk druva med hög avkastning i Badajoz (99%) och Cáceres.
Cencibel: Blå spansk druva, synonym till Tempranillo i mellersta och södra delarna av landet.
Cépage: Fra. Druvsort
Cerasuolo: Ita. Rosévin. Ljusare än Chiaretto.
Chai: Fra. Lagerhus för viner, vanligtvis på fat, över eller under jord
Champagnestopper: Den vanligaste anordningen som används för att tillfälligt försluta en öppnad champagneflska, Finns i flera olika utföranden.
Chaptalisering: Tillsats av socker i musten för att öka alkoholhalten i vinet. Något som är tillåtet i nordliga vinländer där den relativa bristen på värme gör att druvorna i sig själva inte uppnår så hög sockerhalt.
Chardonnay: En av de mest spridda vitvinsdruvorna, med rötter i Bourgogne och Champagne odlas den över hela världen. Den ger torra viner som lämpar sig väl att fatlagra, men det finns också mängder av chardonnayviner som är citrusfriska, rena och fruktiga.
Charmat: Sätt att producera mousserande vin där den andra jäsningen sker i en sluten trycktank. Metoden kallas även cuve close, "stängd behållare", och används till bland annat Sekt och Spumanti.
Chasselas: Grön druva som i Alsace används mest i blandningar och i bordsvin. Vanlig i Schweiz där den även kallas Fendant i Valais/Wallis och Dorin samt Perlan i andra delar. Odlas även i Savojen och i Baden under namnet Gutedel. Ger mjuka och fruktiga viner med låg syra som ofta är lite spritsiga.
Château Mouton-Rothschild: Ett vinslott i Bordeaux av första cru och namnet på dess ypperliga röda vin. Vid 1855 års klassificering var slottet nummer ett i andra cru och fick först efter 120 års kamp officiell status som första cru 1973.
Château(x): Fra. Egendom(ar), kan ha eller inte ha slottsbyggnad.
Chêne: Fra. Ek.
Chenin Blanc: Vitvinsdruva av ypperlig kvalitet. Den är den klassiska druvan i Loiredalen.
Chiaretto: Ita. Rosévin.
Chiaretto: Ita. Rosévin.
Chinon Blanc: En vitvinsdruva från Loire.
Classico: Ita. Hjärtat av ett vindistrikt.
Clos: Fra. Inhägnad vingård (ibland har inhägnaden förstörts av tiden, men vingården behåller ändå sitt namn)
C-M, C.M., CM: Coopérative-Manipulant. Beteckning på champagneetikett som innebär att champagnen är gjord av ett kooperativ.
Colombard: Blå druva som används mycket i Armagnac. Ger lätta, friska viner. Mycket vanlig i Kalifornien under namnet French Colombard.
Consorzio: Ita. En sammanslutning av odlare.
Coquart: En vertikal traditionell vinpress i trä.
Corbières: Syd-franskt vinområde. A.O.C. sedan 1985. Ingår i Languedoc Roussillon.
Corvina Veronese: Den blå druva som som används för att producera Amarone-, Bardolino- och Valpolicella-viner.
Cosecha: Spanska för skörd/årgång.
Cot: Blå druvsort som härstammar från sydvästra Frankrike. Den mognar tidigt och ger tanninrika röda viner som är lämpliga för lagring. Den är även lämplig till framställning av roséviner. I Cahors heter druvan Auxerrois och i Bordeaux Malbec.
Coupage: Fra. blandning.
Crayères: Gallo-romanska kritbrott som används som champagnekällare.
Crianza: Kvalitetsbeteckning för spanskt vin. Beskriver lagringstid. Minimum två års lagring varav minst sex månader på ekfat. I Rioja gäller minst två års lagring vara minst ett år på ekfat.
Crno: Ser. Rött.
Crozes-Hermitage: Fransk appellation i Rhônedalen. Varierande kvalitet, som bäst jämnförbart med granndistriktet Hermitage, med lagringsbara koncentrerade viner, som sämst Beaujolais liknande bordsviner. Druvor som främst används är Syrah för röda viner och Marsanne för vita.
Cru: Fra. "Växtplats" (indikerar vingård, distrikt eller by av specifik typ och vanligtvis hög kvalitet)
Cru Classé: Fra. Klassad vingård (speciellt i Bordeaux)
Cuve: Fra. Fat, kar eller tank
Cuvée: Fra. Blandning (speciell term i Champagne)
DAC: Districtus Austria Controllatus. Österrikes nyskapade appellationssystem. Under uppbyggnad.
Dammigt: Ett vitt vin som tappat mycket av sin druvigt fruktiga karaktär.
Dão: Portugisiskt vinområde kring staden Viseu, cirka 100 km norr om Lissabon. Vinerna härifrån är oftast röda, goda, fylliga, långlivade och kraftiga.
Darmagi: Ett mytomspunnet vin från producenten Gaja i italienska Piemonte. När Gaja 1971 ville börja använda Cabernet Sauvignon, tog han en av sina bästa bitar mark till detta ändamål. Marken och vinet fick namnet Darmagi - ett dialektord, som betyder "Vilket slöseri!", och som används om unga flickor, när de blir kära i katolska präster. Gaja har berättat hur namnet har uppstod: - Min far tyckte att jag var bra galen när jag planterade Cabernet, där det borde stått en av Piemontes egna druvsorter. - Vilket slöseri!, sade han. - Darmagi.
De Castellane: Champagnehus grundat 1895 av Vicomte de Castellane. Medel kvalitet och stor produktion.
De Cazanove: Champagehus som producerar lättdruckna och moderna champagner till låga priser.
Déboucher: Fra. Korka upp, öppna.
Débourbage: Fra. Avskiljande av fasta beståndsdelar från druvmusten vid framställning av vitt vin. Används även för att beteckna den första omdragningen av vinet.
Decanter: Stort och ansett engelskt vinmagasin.
Decanter World Wine Awards: Världstäckande vinpris instiftat 2003. Man tävlar först lokalt och senare mot internationellt motstånd. Utdelas första gången 2004.
Deckrot: En hybrid mellan Pinot Gris och Teinturier som ger en färgad saft eftersökt av många odlare i Tysklands kyliga vingårdar. De kan inte odla blå druvor med mörkt skal för att producera röda viner på det vanliga sättet.
Défaut: Fra. Fel, defekt.
Degorgering: Avlägsnade av fällningen i en champagneflaska.
Degré: Fra. Grad.
Dégustateur: Fra. Vinprovare.
Dégustation: Fra.Vinprovning, avsmakning.
Dekantera: Att hälla upp vinet på karaff. Unga viner dekanteras i avsikt att "luftas" dvs få fram aromerna, låta vinet öppna sig genom kontakten med luften. Äldre vin dekanteras för att få bort bottensatsen, fällningen, som bildats i vinet under lagringsåren.
Demi sec: Fra. haltorr, i champagne betecknar det ett vin med en sockerhalt på 33-50 gr.
Dépôt: Fra. Fällning, bottensats, sediment.
Déséquilibré: Fra. Obalanserad.
Deurscher Tafelwein: Tyskt bordsvin av lägsta kvalitetsnivån.
Deutscher Tafelwein: Tyskt bordsvin av lägsta kvalitetsnivån.
Deutz: Champagnehus grundat i mitten på 1800-talet av två tyskar. Produktionen är låg och anseendet högt.
Dijon: Bourgognes största och viktigaste stad.
Dimiat: Vitt vin från Bulgariska svartahavskusten, gjort på druvan med samma namn.
Dioisemetoden: En utveckling av ruralmetoden. Används endast till Clairette de Die.
DOC: Ita. Denominazione di Origine Controllata. Kontrollerad ursprungsbeteckning. Den italienska kvalitetsklassificeringen sedan 1963.
Doce: Por. Sött.
DOCG: Ita. Denominazione di Origine Controllata e Garantita. Den högsta italienska kvalitetsklassen, iförd 1980.
Dolce: Ita. Sött.
Dolcetto: Blå druva som ger lätta, fruktiga viner i Piemonte. Låg tanninhalt.
Dôle: Schweiziskt rödvin från Valais-distriktet, blandat av druvorna Pinot Noir och Gamay.
Domaine: Fra. Egendom, domän
Dornfelder: Blå druvsort, korsning av Helfensteiner och Heroldrebe. Helfensteiner är en korsning mellan Frühburgunder och Trollinger. Heroldrebe är i sin tur en korsning mellan Portugieser och Limberger (även kallad blaufränkisch). Skapad i Tyskland.
Dosage: Sockertillsats
Doux: Fra. Söt
Druvig: Doft och smakord. som innebär att vinet har en nyanserad fruktighet. Man tänker på söta och friska krossade druvor när man känner doften.
Échelles des crus: Ranking av växtplatserna i Champagne.
Echézeaux: Appellation i Côte de Nuits i Bourgogne.
Edel: Tys. Ädelt - en beskrivning av ett vin med mycket hög kvalitet.
Edelfäule: Tys. Ädelröta.
Edelzwicker: Så får vin kallas som är gjort på en blandning av flera druvsorter i Alsace. Oftast rör det sig om Sylvaner, Chasselas och Pinot Blanc. Gentil kallades ofta en blandning av de ädla druvorna. Blandningarna är på väg att bli mer populära igen.
Edelzwicker: (Fra/Ty) Vin från Alsace, blandat av flera druvsorter
Eden Valley: Vinregion i Australien.
Édes: Ung. Söt.
Edna Valley: Vinregion och AVA i Kalifornien.
Ekkaraktär: Smak och doftupplevelse. Karaktär från de fat vinet lagrats på. Finns i olika grad beroende på hur nya faten är och vilken grad av rostning de har. Karaktären kan också vara av den färska nyhuggna eken.
Ekton: Diminutiv av ekkaraktär.
El Hierro: Ö och vinregion på Kanarieöarna.
Elbling: Druvsort, som sedan romartiden odlats i Mosel.
Eldig: Smak och doftbeskrivning av viner och starkviner. Betyder att vinet har en framträdande alkoholton. Synonymt med spritig.
Embotellado: Spa. Tappat på egendomen.
Embotellado en origen: Spa. Tappad på egendomen.
Emfialosi: Gre. Buteljerat av
Engarrafado: Por. Buteljerad.
Enoteca: Ita. Vinutställning.
Entre-Deux-Mers: Appellation i Bordeaux.
Envinera: Att ta bort eventuella oönskade dofter från ett (lagrat) vin genom att hälla bort de första dropparna.
Epinetter: Fra. sekatör som används vid druvskörden.
Epitrapezios oinos: Gre. Bordsvin
Escogido: Spa. Speciellt utvalda.
Estufa: Lagringstank för Madeira-vin som hettas upp för att vinnet ska mogna.
Estufagem: Den lagring av vinet i upphettade lagerlokaler som ger madeira dess speciella brända karaktär.
Etichetta: Ita. Etikett.
Etos Paragogis: Gre. Årgång
Extremadura: Vinregion i Spanien.
Fatkaraktär: Syn. ekkaraktär. Vanligtvis också med inslag av vanilj.
Fatton: Diminutiv av fatkaraktär.
Fattoria: Ita. Bondgård.
Faugères: Rödvinsappellation i Languedoc i södra Frankrike.
Fehér: Ung. Vitt.
Fendant: Det schweiziska namnet på druvsorten Chasselas.
Filtrering: De flesta viner, liksom andra alkoholdrycker, filtreras innan de buteljeras.
Fitou: Rödvinsappellation i Languedoc i södra Frankrike.
Fixin: Appellation i Côte de Nuits i Bourgogne.
Fleurie: Cru-appellation i Beaujolais.
Flinta: En kiselhaltig bergart, ofta förekommande i många vinregioner.
Flor: Ett tunt skikt av jästsvampar som bildas i faten under jäsningen och ger fino-sherryn dess speciella karaktär.
Foudre: Stort ekfat.
Frithiofsson, Bengt: Folkkär vinprofil som ofta syns i bl a TV4.
Frizzante: Ita. Pärlande, lätt mousserande.
Fromenteau: Lokalt namn i Champagne på druvsorten Pinot Gris. Ger fylliga, fruktiga viner med tropiska inslag. I Alsace ger den feta och rika viner
Fronsac: Appellation i Bordeaux.
Fruktsyra: Syn. vinsyra, vinets livgivande syra. Ger friskhet, fruktighet.
Fuder: Fatstorlek om 1000 liter. Används främst i tyska Mosel.
Furmint: Druvsort som främst används i Tokaij i Ungern.
Furmint: Är tillsammans med hàrslevelü den stora druvan i Tokajer.
Fusto: Ita. Ekfat.
Fyllighet: Lätt, medelfylligt, fylligt, beskriver upplevelse i smaken. Fylligheten påverkas bland annat av mängden socker, alkoholhalten, syrorna och smakrikedom.
Gaglioppo: Viktig blå druva i södra Italien. Ger ofta viner med hög alkoholhalt oh stor fyllighet.
Gaillac: Appellation i det sydvästra Frankrike med vita och mousserande viner.
Galestro: Den kalksten/skifferjorden som är vanlig jordmån i Toscana.
Galicia: Spansk vinregion i landets nordvästra hörn.
Gamay: Fransk druva som ger lätta viner ofta med lite parfymerad karaktär. I Beaujolais kan druvan ge eleganta viner.
Garganega: Grön druva från Veneto i nordöstra Italien.
Garnacha: Blå druvsort som odlas i Spanien och i södra Frankrike (grenache). Både röd- och rosévin produceras, druvan lämpar sig särskilt väl för rosévinstillverkning eftersom den har relativt lite färgpigment.
Garnacha Blanca: Grön spansk druva. Producerar fylliga, alkoholrika vita viner. Den är rikligt förekommande runtom i Spanien, särskilt i Tarragona, Zaragoza och Teruel. Är huvuddruva i DO Terra Alta.
Garnacha Tintorera: Blå spansk druva, även kallad AlicanteGarnacha Tintorera, vars druvsaft är färgad. Ofta förekommande i Albacete, Alicante, Ourense och Pontevedra. Den är huvuddruva i DO Almansa.
Garrafa: Por. Flaska.
Garrafeira: Vin, i Portugal, från en utvald årgång, gjord för att lagras länge på flaska
Garvsyra: Syn. tanniner. Vinets konserveringsmedel. Ger strävhet åt framförallt röda viner. Garvsyra härstammar från druvans skal och kärnor, samt från ekfaten.
Gattinara: Rödvin från Piemonte. Görs på Nebbiolo-druvan, som här kallas Spanna.
Gevrey-Chambertin: Rödvinsappellation i Côte de Nuits i Bourgogne
Gewürztraminer: Saknar det som är den gröna druvans första plikt: att vara syrlig. Kompenserar med kryddig karaktär som kan vara så mäktig att den står emot surkål och svensk julmat. Bör komma från Alsace.
Ghemme: Rödvin från Piemonte.
Gigondas: Appellation i Rhône-dalen.
Gironde: Det stora området kring floderna Dordognes och Garonnes utlopp i Atlanten. Största staden i området är Bordeaux.
Givry: Appellation i Bourgogne.
Glühwein: Österrikisk motsvarighet till glögg.
Glykós: Gre. Sött
Godello: Grön spansk druva. En aromatisk vitvinsdruva av hög kvalitet med ursprung i Galicien. Under senare år har åtgärder vidtagits för att öka dess odling, särskilt i DO Valdeorras.
Gosset: Den äldsta firman i hela Champagne, vinproduktionen började redan 1584. Familjen Gosset äger fortfarande huset.
Goût americain: Fra. amerikansk smak; sötaktig champagne. Inte så vanlig nuförtiden.
Governo: Ita. Koncentrerad druvmust från förra årets skörd. Förlänger jäsningen om den tillsätts.
Graciano: Blå spansk lågavkastande druva. Unga viner gjorda på Gracianodruvor är mycket tanninrika och knutna, men utvecklas storartat vid lagring på träfat eller butelj. Den används därför i Gran Reserva i Rioja och Navarra.
Gran Reserva: Spansk kvalitetsbeteckning. Beskriver lagringstid. För rött vin gäller minst två år på ekfat och minst tre år på butelj. För vitt och rosévin gäller minst fyra års lagring av vilka minst sex månader på ekfat. Samma regler för riojavin.
Granqvist, Carl Jan: Svensk mat- och vinprofil.
Granvas: Spanskt mousserande vin enligt charmat-metoden.
Grappa: Italienskt druvdestillat gjort av rester från vinframställning. Förekommer i många olika kvaliteter, men är vanligtvis inte lagrad på fat och därför helt klar. Smaken är mycket karakteristisk med ett tydligt vegetativt inslag.
Grappe: Vinkällare i Stockholm grundad 1986 av Carl Jan Granqvist och Knut-Christian Gröntoft. Sysslar även med vinimport.
Grave del Friuli: Stor appellation i nördöstra Italien.
Graves: Appellation i Bordeaux, med både röda och vita viner.
Grignolino: Blå druva i Piemonte. Ger trevliga bagatellartade viner.
Gros Plant (du Pays Nantais): Fransk appellation i Loire-dalen med ganska rustika viner.
Gråröta: Druvsjukdom som orsakas av mögelsvampen Botrytis Cinerea. Angriper främst Pinot Noir. Kan i värsta fall ge vinet en mögelartad arom.
Gutevin: Ett svenskt försök att odla vin på södra Gotland.
Habzó: Ung. Mousserande.
Halbtrocken: Tys. Halvtorr, d.v.s. mellan 9 och 18 g socker per liter.
Hallingstad Vingård: Norsk vingård i Horten invid Oslofjorden.
Haut-Médoc: Appellation i Bordeaux. I den ligger Margaux, Pauillac, Saint-Estèphe, Saint-Julien, Listrac och Moulis.
Heidsieck & Monopole: Betydelsefullt champagnehus som ägs av Vrankengruppen. På senare år har kvaliten höjts efter en svacka på 70- och 80-talet.
Hektoliter: 100 liter.
Hérault: Sydfranskt departement, har produceras i huvudsak billigt bordsvin.
Hermitage: Appellation i Rhône-dalen - med både röda och vita viner.
Hermitagisera: Uttryck som användes på 1800-talet då man stärkte de veka Bordeauxvinerna med en skvätt kraftfullt Hermitagevin.
Hessische Bergstrasse: Tysklands minsta vitvins Anbaugebiet.
Heurige: Österrikarnas namn på det nya "gröna" vin, som varje år börjar säljas på St. Martins dag, den 11 november. Året efter säljs vinet som Alten. Namnet kommer från ordet heuer, som betyder år.
Hogshead: Australiensk beteckning på ett stort ekfat.
Hondarrabi: Annat namn på spanska Txajiku-druvan.
Hunter Valley: Australiensisk vinregion i närhetan av Sydney.
Hybrider: Korsningar av olika arter av vinrankan (ex en Vitis vinifera med en Vitis labrusca). Hybrider är inte tillåtna vid tillverkning av kvalitetsvin
IGT: Indicazioni Geografische Tipiche. En relativt ny kvalitetsklass i Italien, mellan DOC och Vino da Tavola.
Imbottigliato: Ita. Bulteljerad.
Imiglykós: Gre. Halvtorrt/halvsött
Invecchiato: Ita. Lagrad.
Ipsili piotita: Gre. Hög kvalitet
Jaén: Blå spansk högavkastande druva. Den finns i Badajoz och i några områden på Kanarieöarna, Granada, Madrid och Toledo.
Jeroboam: Buteljstorlek för Champagne: 4 flaskor=3 liter.
Johanniter: Grön hybriddruva, skapad i Tyskland. Korsning av riesling och seuve villard.
Jordig: Doft och smakintryck som påminner om jord, lera, sandjord. Kan även ha en lätt bitterhet och dra åt mandelhållet.
Joseph Perrier: Châlons-en-Champagnes enda betydelsefulla champagnehus. Håller låg profil men är aktat av vinkännare.
Juan García: Blå spansk druva med ursprung från Fermoselleområdet i Zamora, där den är ymnigt förekommande. Den producerar intressanta unga viner.
Juan Ibáñez: Blå spansk druva som finns i DO Cariñena. Den odlas inte mycket och blandas vanligtvis med andra druvsorter.
Juhlin, Richard: Svensk champagnekännare i världsklass. Författare till ett flertal böcker om Champagne, bl a "Tretusen Champagner".
Kernling: Grön druvsort. En mutation av kerner som är en korsning mellan trollinger och riesling.
Kimmeridge: En gåaktig kalkblandad jordmån. De bästa Chablisvinerna odlas i denna jordmån.
Knuten: Ungt, outvecklat vin.
Kokkinéli: Gre. Rosé
Koshervin: Ett vin som är tillverkat och lagrat efter stränga religösa regler för att kunna drickas av ortodoxa judar. Vinet får inte innehålla kemiska tillsatser, gelatin, laktos, glycerin, kornprodukter eller jäst, som inte kommer från druvorna själv. Dessutom ska hela tilverkningen utföras av ortodoxa judar, som är övervakade av en rabbin. Kochervin framställes på många ställen i världen. Det vin, som produceras i Israel, skall följa vissa regler: vinstockarna ska vara minst fyra år gamla. I bibliska områden ska marken ligga i träda vart sjunde år, och det får endast växa vinplantor där .
Kronstam, Bengt-Göran: Vinskribent på Dagens Nyheter.
Krug: Champagnehus av yppersta klass grundat 1843. Kanske det allra bästa. Drivs av 5:e generationen Krug. Låg produktivitet.
Kryddig: Doft och smakintryck av olika lite odefinierade kryddor.
Ktima: Gre. Vinegendom
La Mancha: Stor spansk vinregion mitt i landet.
Lagar: Por. Cementkar där druvorna trampas.
Lairén: Grön spansk druva. Odlas främst i DO Montilla-Moriles. Den är nära besläktad med Arién-druvan.
Lalande-de-Pomerol: Rödvinsappellation i Bordeaux.
Lambrusco: En mycket gammal blå druva från Emilia-Romagna. Ger oftast fruktiga pärlande och ganska söta viner. Populär i USA.
Langhe: Appellation i Piemonte i nordvästra Italien.
Laurent-Perrier: Champagnehus grundat 1812. Är champagnes största privatägda hus.
Lazio: Vinregion utanför Rom.
León: Vin region i nordvästra Spanien.
Leon Millot: Blå hybriddruva, skapad i Frankrike. Kraftfull, hög sockerhalt, stark färg. Bären är små. Har varit populär i England.
Les Falaises: Champagnekullarna.
Ley del Vino: Den spanska vinlagen. Senast reviderad i juni 2003.
Lieblich: Tys. Mild.
Limousin: Fransk provins omkring byn Limoges. Från skogarna runt byn kommer eken till de bästa franska vinfaten.
Liquoroso: Sött, ofta förstärkt italienskt vin.
Lirac: Appellation i Rhônedalen.
Listán: Grön spansk druva, synonym till Palomino Fino i Jerez och på Kanarieöarna.
Livermore Valley: Kalifornisk vinregion och AVA öster om San Fransisco-bukten.
Lombardiet: En av Italiens 20 provinser med en stor vinproduktion.
Lote: En sändning nytt portvin som skall blandas och lagras.
Louis Roederer: Ett av de mest respekterade och kanske det lyxigaste champagnehusen. Lägger stor vikt på flaskor och förpackning utan att försumma kvaliten, men priset kan däremot skena iväg. Mest kända för sin "Cristal" som skapades åt Tsar Alexander II. Stor egendom och produktion.
Loureira: Grön spansk druva av hög kvalitet från Galicien, som ger mycket aromatiska viner. Odlas i DO Rías Baixas och Riberio. Det finns också en blå Loureira, men den är mycket sällsynt.
LVMH: Moët Hennessy Louis Vuitton. En stor fransk koncern som tillverkar och säljer Champagne (Moët & Chandon, Dom Pérignon, Veuve Clicquot, Krug, Mercier & Ruinart), annat vin (bl a Château d'Yquem), Cognac (Hennessy), mode (bl a Louis Vuitton, DKNY och Kenzo), klockor (Tag heuer) och mycket annat.
Läder: Doft av läder förekommer i vissa röda viner med mognad, till exempel från Bordeaux.
M-A, M.A., MA: Marque d'Acheteur. Beteckning på champagneetikett som innebär att champagnen är gjord åt en stor köpare, som har sitt eget namn på etiketten.
Macabeo: Den mest planterade gröna druvsorten i norra Spanien. Dess franska namn är Maccabéo.
Maceration: Urlakning av färg-, doft- och smakämnen. Antingen av druvskal och pressrester i vin eller frukter och bär i sprit.
Maceration carbonique: Speciell jäsningsteknik, vilken innebär att man i en sluten tank lägger klasar, vars druvor inte krossats. Syret förhindras tillträde genom att man sprutar in kolsyra i tankarna eller genom att de druvor som råkat krossas längst ner i tanken producerar kolsyra genom normal alkoholjäsning. I denna miljö startar en process inuti druvan som minskar äppelsyran med mer än hälften, reducerar garvsyran och färgämnena och producerar alkohol. Jäsningen pågår tills en alkoholhalt på cirka 2,5 % uppnåtts, då druvan spricker av trycket inifrån, och en vanlig alkoholjäsning tar vid. Resultatet är ett mjukt, fruktigt vin med ljus färg.
Madeira: Madeira. Starkvin med bränd karaktär från den portugisiska ön Madeira. Lagras på ekfat vid hög temperatur, ca 50 C°. Olika typer finns, från Malvoisie (sötast) via Bual, Verdelho till Sercial, som är torrast.
Madeiriserad: Egenskap hos alltför åldrat vin. Ger mörk färg och smak av sherry, övermogna äpplen, russin och plommon.
Madeleine Angevine 7672: Grön druvsort. Inte att förväxlas med matdruvan Madeleine Angevine. Ger aromatiska viner av "fransk karaktär" med inslag av muscatarom. Populär i England och Danmark.
Maderisering: När ett vin, vitt eller rosé, har blivit för gammalt kan det maderisera. Det innebär att vinet får en brun ton och luktar en aning som maderia.
Madiran: Ett gammalt kvalitetsdistrikt i Bordeaux som fick sin AOC redan 1942. Men egentligen var det först på 80-talet som det började produceras någon större volym vin i Madiran.

Madirans egen druva heter Tannat och är oerhört kraftfull och sträv med mycket svarta vinbär och björnbär.

Den kan mjukas upp - med eklagring eller med andra druvor som Cabernet Franc eller Cabernet Sauvignon. Någon av dessa, eller båda tillsammans, måste ingå till 40% i ett Madiran-vin enligt AC-reglerna. Dock säger bestämmelserna inte att proportionerna måste vara så i flaskan utan i vingården.
Magnum: Buteljstorlek för Champagne: 2 flaskor=1,5 liter.
Malolaktisk jäsning: En sekundärjäsning som normalt följer direkt på alkoholjäsningen. Äppelsyran i vinet omvandlas till den mildare mjölksyran. Förekommer på rödviner och många vitviner. En förutsättning är att det finns bakterier i källarna som kan sätta igång processen. Det går också att tillsätta selekterade bakterier.
Malvar: Vanligt förekommande druva i Madrid, Guadalajara och Toledo.
Manto Negro: Blå spansk druva med ursprung från Balearerna. Den producerar lätta, välbalanserade viner.
Marc: Fra. Pressrester, d.v.s. skal, stjälkar och kärnor från pressen vilka destilleras för tillverkning av marc eller eau-de-vie
Marqués: Spa., den adliga grevtiteln markis. Flere markiser har gett namn til riojor: Marqués de Murrieta, Marqués de Riscal osv. Det lär gå att köpa en markistitel och sätta på sitt vin ...
Marsala: Starkvin från Sicilien.
Marzemio: En blå druva från området runt Trentino. Ger mörka, plommonsmakande viner med fin fruktighet.
Mas: Provencalskt ord för bondgård och vindomän.
Mavrud: Druvsort, som i huvudsak används till bulgariska rödviner.
Mencía: Blå spansk druva som är besläktad med Cabernet Franc.
Mercier: Det mest banbrytande champagnehuset iallafall om man ser till marknadsföringen, som innefattat både luftballonger och bilrally i källarna. Grundades av Eugène Mercier 1878. Kvaliten är ok och priset förhållandevis överkomligt. Stor produktion.
Merlot: Den mest odlade druvan i Bordeaux. Druvan mognar tidigt, ger hög avkastning och ger ett mjukt och runt vin.
Merlot Blanc: Grön druva. Inte släkt med vanlig Merlot.
Merseguera: Grön spansk druva som odlas i Valencia, Tarragona och Alicante.
Merzling: Grön hybrid druva, skapad i Tyskland. Ger ett fruktigt vin.
Métallique: Fra. Metallisk.
Methusalem: Buteljstorlek för champagne: 8 flaskor=6 liter.
Metodo classico: Ita. Betecknar vin som är gjort med Champagnemetoden.
Millésime: Fra. Årgång
Mineral: Diminutiv av jordig. Kan också ha en lätt kalkstenston eller inslag av olika mineraler.
Moët & Chandon: Det champagnehus med störst produktion (2 milj lådor/år) och gott anseende. Tillverkar champagnerna champagne Dom Pérignon.
Moll: Grön spansk druva, även känd som Prensal. Odlas på Mallorca och är en viktig druva i DO Binissalem. Den ger lätta och balanserade vita viner.
Monastrell: Blå spansk druva. Mycket söt och högavkastande. Producerar röda viner med intensiv färg. Den odlas framför allt i DO-distrikten Alicante, Almansa, Jumilla, Valencia och Yecla.
Mondavi, Robert G,: Amerikansk vinpersonlighet f. 1913.
Det är inte många, om ens någon, som betytt så mycket för kvalitén på Kaliforniska viner som italienskättade Mondavi. Han började odla vin redan efter andra värlskriget tillsammans med sin familj som hade köpt Charles Krug Estate, men när han kom hem till familjeföretaget från en längre vistelse i Europa och var fylld av idéer och ambition att förbättra vinerna slutade det med att han och hans bror Peter gjorde upp med knytnävarna och skiljdes som ovänner. Då startade han Robert Mondavi Winery och fick där utlopp för sin vilja. Nu drivs gården av hans son Tim, men Robert själv är fortfarande djupt involverad.
Monocru: Vin från en by.
Montepulciano: En av Italiens vanligaste druvor. De senaste åren har ambitiösa vinmakare börjat göra viner av den här druvan som är bättre än någon tidigare trodde var möjligt.
Morgon: Ett beaujolaisvin av hög klass med namn efter byn det kommer från. Morgonvinerna är kraftiga, mörkröda och har en karakteristisk jordighet.
Moristel: Blå spansk druva mycket utbredd i Huesca och Zaragoza. Är huvuddruva i DO Somontano.
Moscatel: Grön spansk druva med stor aromatisk potential och hög sockerhalt. Producerar karakteristiska viner och används ofta som bordsdruvor. Den odlas allmänt runtom i Spanien, även om den förekommer mest i Valencia och Málaga.
Mourvèdre: En druva som stagar upp många sydfranska viner som annars skulle vara slätstrukna. I Bandol ger kombinationen Syrah och Mourvèdre mycket bra viner.
Mousse: Bubblorna och skummet som bildas av kolsyran i mousserande vin.
Moza Fresca: Grön spansk druva även känd som Doña Blanca. Den odlas framför allt i Valdeorras.
Muffa Nobile: Ita. Ädelröta.
Mumm: Champagnehus grundat av två tyskar 1827. Mest kända för sin Cordon Rouge som introducerades 1875. Ägs av Segramskoncernen. Medelkvalitet och pris. Stor produktion.
Munskänkarna: Sveriges största vinförening med mer än 17 000 medlemmar. Bildades 1958. Bedriver utbildning på flera nivåer. Verksamheten bedrivs i första hand i Sverige men sektioner utomlands förekommer. Utger medlemstidningen Munskänken med VinJournalen.
Muscadet: Druvsort som odlas nära Loire-flodens mynning ger lätta friska viner som passar mycket bra till fisk och ostron. Kallas Pinot Blanc i USA.
Muscatkaraktär: Doft och smakintryck av druvan muscat brukar ofta liknas vid en kraftig, lite kryddig ofta ganska sötaktig doft.
Muskat: Druvfamilj som ger viner med mer eller mindre särpräglad, aromatisk karaktär. Av muskat görs såväl torra som söta viner och även mousserande och starkviner.
Müller Thurgau: Tysklands vanligaste druva, som också kallas rivaner, ger oftast halvtorra, aromatiska viner med förhållandevis låg fruktsyra. Är den dominerande druvan i Liebfraumilch.
Mölstad, Mikael: Eldsjälen bakom oumbärliga "En värld av vin" och "Vinskolan".
Napa Valley: Det mest kända av Kaliforniens vindistrikt.
Navarra: Vindistrikt i norra Spanien. Odlingarna ligger söder om huvudstaden Pamplona i fem deldistrikt. Viktigaste druvsorter är garnacha och tempranillo. På senare tid har allt större inplantering av cabernet sauvignon och chardonnay skett. Traditionellt produceras mycket rosévin av garnacha, men på senare tid har andelen stadigt minskat till förmån för rött vin. Vinerna påminner något om riojavinerna, men är genomgående lite robustare i sin stil.
N-D, N.D., ND: Négociant-Distrbuteur. Beteckning på champagneetikett som innebär att champagnen är gjord av druvor från en odlare och som säljs under dennes etikett. Vinet är dock gjort av ett champagnehus.
Nebbiolo: Piemontes klassiska rödvinsdruva för bl a Barolo och Barbaresco. Ger extraktrika viner med höga halter frukt- och garvsyra.
Nebuchadnezzar: Buteljstorlek för Champagne: 20 flaskor=15 liter.
Négociant: Fra. Vinhandlare som köper vinet och lagrar det före försäljning.
Negramoll: Blå spansk druva, typisk för vissa områden på Kanarieöarna, särskilt i DO Tacoronte-Acentejo, där den odlas allmänt. Den används för framställning av lätta, mjuka viner.
N-M, N.M, NM: Négociant-Manipulant. Beteckning på champagneetikett som innebär att champagnen är gjord av ett champagnehus med rätt att köpa druvor.
Nobel rot: Eng. Ädelröta.
Novello: Ita. Årets vin.
NV, Non Vintage: Champagne utan årgång.
Oak barrel: Eng. Ekfat.
Obiknoveno Vino: Bul. Vanligt vin.
Oenologi: Vinvetenskap
Oinopoieia: Gre. Vinkällare
Oinos erythrós: Gre. Rödvin
Oinos lefkos: Gre. Vitt vin
Ondarrabi: Både vit (Zuri) och blå (Beltzá) druvsort, som ingår som bas i den traditionella baskiska DO Txakoli. Den gröna är mer vanlig i DO Txakoli de Getaria, den blå finns i DO Txakoli de Vizcaya.
Opaque: Fra. Ogenomskinlig.
Orion: Grön hybriddruva, skapad i Tyskland. En korsning mellan optima och villard blanc. Optima är i sin tur en korsning av silvaner, riesling och Müller-Thurgau. Smaken är frisk, blommig och påminner om Müller-Thurgau i karaktären.
Ortega: Vit tysk druva. En korsning av Müller-Thurgau och Siegerrebe. Ger mjuka, fylliga, fruktiga viner med parfymaktig arom.
Pachino: Rödvin från Syracusa på Sicilien. Vinet är ljust purpurfärgat och innehåller mycket alkohol.
Palaiós: Gre. Lagrat
Palomino: Grön spansk druva. Utgör basen i Sherry-vinerna. Den kallas även Jerez Fino. På grund av sin höga avkastning odlas den i flera spanska regioner, särskilt i Galicien. Den odlas allmänt i Cádiz, Ourense, Valladolid, Zamora och Huelva.
Pansá Blanca: Grön spansk druva som tillsammans med Macabeo och Parellada bildar den trio som används för framställning av mousserande vin, Cava. Den producerar mycket aromatiska viner och odlas framför allt i DO-områdena Alella, Costers del Segre, Penedés och Tarragona samt i DO Cava.
Pardillo: Vit spansk druvsort. Förekommer framför allt i Badajoz Albacete och Cuenca. I en del regioner kallas den Pardina.
Parellada: Grön spansk druva. Mycket produktiv vitvinsdruva av hög kvalitet. Viktig i DO-områdena DO Costers del Segre, Penedés och Tarragona samt i DO Cava.
Passito: Ita. Sött vin gjort på torkade druvor.
Pastoso: Ita. Halvsött.
Patrimonio: En liten och respekterad appellation för röda viner på Korsika.
Pedro Ximénez: Grön druva med hög sockerhalt som finns runtom i Spanien. Förekommer främst i Córdoba, Badajoz, Málaga och Valencia. Är en av huvuddruvorna i DO-områdena Jerez, Málaga och Montilla-Moriles. Förkortas ofta PX.
Penedés: Vinområde söder om Barcelona, intill Rioja och Navarra. Här finns världens största område för produktion av mousserande viner.
Pernand-Vergelesses: En liten rödvins-appellation i Côte de Beaune i Bourgogne.
Petit Meslier: Den viktigaste udda druvsorten i Champagne. Odlas främst i Aube.
Phillipponat: Ett mindre champagnehus grundat 1910. Låg produktion och högt anseende.
Phönix: Grön hybriddruva, skapad i Tyskland. En korsning mellan bacchus och villard blanc. Bacchus är i sin tur en korsning av silvaner, riesling och Müller-Thurgau. Relativt stora druvor med muscatkaraktär. Bra matdruva.
Piccolo: Buteljstorlek för Champagne: 1/4 flaska=0,1875 liter.
Picpoul Noir: En gammal druva som dominerat i södra Frankrike. Använs fortfarande i Châteauneuf-du-Pape. Heter ibland Piquepol.
Pièce: Fatstorlek om 228 liter. Klassisk i Bourgogne.
Pikilia stafiliou: Gre. Druvsort
Pink: Eng. ljusröd rosé.
Pinot Gris: Druvsort som ger tunga bra viner i Alsace och lätta i Italien där den heter Pinot Grigio.
Pinot noir: Den röda druvan i Bourgogne. Ingår också i champagne, men är relativt svårodlad och känslig och förekommer därför sparsamt på andra håll. I Oregon i nordvästra USA har druvan visat sig trivas. Ger relativt eldiga viner, ofta med en karakteristisk bouquet av röda bär och kryddor.
Pipe: Fatstorlek om 550 liter. Klassisk för portvin. Kan variera i storlek.
Piqué: Fra. Syrlig.
Pisco: Sydamerikansk, aromatisk druvsprit som huvudsakligen görs av muskatdruvan.
Planta Fina: Grön spansk druva som förekommer i DO Valencia respektive DO Utiel-Requena.
Planta Nova: Grön spansk druva som förekommer i DO Valencia respektive DO Utiel-Requena.
Pol Roger: Legendariskt champagnehus, inte minst pga att Sir Winston Churchill drack deras champagne nästan varje dag, grundat 1849. Hög kvalitet utan att priserna rasar i höjden.
Pommery & Greno: Champagnehus grundat 1836. När de släppte sin "Nature" 1875 var det en av de första torra champagnerna. Ingår i LVMH-gruppen. Stor produktion och högt anseende.
Portvin: Starkvin från Dourodalen, Portugal. Finns i en uppsjö olika kvaliteter, men generellt sett kan man säga att de röda dominerar totalt och att de varierar betydligt i pris och klass, alltifrån Ruby (den enklaste) till Vintage Port (som bara deklareras vissa, särskilt högkvalitativa, år).
Pouilly-Fuissé: Ett torrt vitt vin från Mâcon i Bordeaux.
Pouilly-Fumé: Anmärkningsvärt vitvin från Loiredalen, oftast torrt men i stora år med viss sötma.
Premier Taille: Fra. Andra pressningen av druvor.
Pressoir: Fra. Vinpress.
Prieto Picudo: Blå spansk druva som ger mycket aromatiska och personliga röda viner med trevlig ganska ljus färg. Odlas i Zamora och León.
Primitivo: Vin som produceras i Italiens sydliga "stövelklack" - ett rödvin som huvudsakligen används till blandning med andra viner.
Primäraromer: Aromer i vinet som kommer direkt från druvan.
Private bin: Australiensiska producenters sätt att indikera ett striktare urval
Produttore: Ita. Vinproducent.
Propriétaire: Fra. Vingårdsägare
Prosecco: Grön druvsort från Veneto.
Provechón: Blå spank druva som finns särskilt i regionerna Aragón och Cañamero (Cáceres).
Pupitre: De träställ där champagneflaskorna traditionellt ställs upp och ner (s.k. rémuage) för att fällningen ska samlas i flaskhalsen och på så sätt kunna tas bort. Denna metod är mycket arbetskrävande och har i de flesta fall ersatts av maskiner, s.k. gyropalettes.
Qualitätswein: Tys. "QBA" - Kvalitetsvin. Denna kategori står för största delen av Tysklands export. Även här tillsätts ofta socker. Kan lagras några år.
Qualitätswein mit prädikat: Tys. Här finns de bästa vinerna som Tyskland kan stoltsera med. Nogranna kontroller utförs på denna kategori. Inget socker tillsätts.
Queensland: Stat i nordöstra Australien med vinproduktion.
Quintale: Ita. 100 kg druvor. Mått på uttag.
R.D.: Nyligen degorgerad. Beteckningen får endast användas av Bollinger.
Raisin: Fra. Druva
Rancio: En gammaldags italiensk vintyp där vinet fått oxidera under vinfikationen.
Ratafia: Starkvin från Champagne gjort på ojäst druvmust som förstärkts med 90 procentig sprit. Alkoholhalt ca 20%. Används både som aperitif och digestive.
R-C, R.C., RC: Recoltant-Coopérateur. Beteckning på champagneetikett som innebär att champagnen är gjord av ett kooperativ åt en odlare med egen etikett.
Rebe: Tys. Vinstock.
Recioto: Recioto är italienska och betyder egentligen örsnibb. Man refererer till att man tar de sötaste druvorna längst ner på druvklasen och gör ett sött vin. Bland annat i Soave och Valpolicella.
Récoltant: Fra. Den som skördat druvan
Récolte: Fra. Skörd/årgång
Regent, blå: Vitis vinifera-hybrid, skapad i Tyskland. En korsning från silvaner, Müller-Thurgau och chambourcin. Druvköttet är rött vilket möjliggör endast produktion av röda viner. Ger ett aromatiskt vin med god garvsyra. Anses även vara god som matdruva.
Régnié: Cru-appellation i Beaujolais.
Rehoboam: Buteljstorlek för champagne: 6 flaskor=4,5 liter.
Reichensteiner: Grön druvsort. Skapad i Tyskland. En korsning mellan Madeleine Angevine, Müller-Thurgau och Calabrese Frölich. Ger viner med en lätt karaktär med blommigt inslag. Kan påminna om Müller-Thurgau i karaktären.
Reserva: Kvalitetsbeteckning på spanskt vin. Rött vin måste vara lagrat minst ett år på fat och två år på butelj. För vitt och rosévin gäller minst 24 månaders lagring, varav minst sex månader på ekfat. I Rioja gäller för rött vin att det måste vara lagrat minst tre år av vilka minst ett år på fat. För vitt vin minst tre år av vilka minst sex månader på ekfat.
Rías Baixas: Spanskt vinområde som är beläget i Galicien i nordvästra Spanien. I regionen fokuserar man på att göra vitt vin.
Riesling: Riesling räknas som en av de finaste druvsorterna, den enda av dem som inte härstammar från Frankrike. Den genererar eleganta och syrarika viner i, för vinodling, väldigt kalla klimat. Odlingen sker främst i Tyskland och Alsace, men har blivit populär även i Österrike, östra Europa, Australien och USA.
Rieslingdruvan har många olika namn, i Tyskland kan den t.ex heta Johannisberger och Klingelberger. Många sämre druvsorter försöker snylta på Rieslings renommé genom att ha namn som liknar Riesling.
Ripasso: Ita. Ett vin som fått jäsa på fällningen av ett Passito-vin.
Rkatsiteli: Grön druva som odlas i Georgien, Ryssland, Ukraina och Bulgarien. Totalt 128.600 ha.
R-M, R.M, RM: Récoltant-Manipulant. Beteckning på champagneetikett som innebär att champagnen är gjord av odlare.
Robert M Parker jr: En av världens mest inflytelserika vinskribenter. Född i Baltimore 1947. Skapade 100 poängskalan för sina vinbedömningar. Har gett ut flera böcker.
Robust: Kraftig smak som ej är nyansrik, vanligt hos t ex rödviner från Rhônedalen
Rondo, blå: Vitis vinifera-hybrid, skapad i Tyskland. En korsning av saperavi severnyi (hybrid av früher malingre och vitis amurensis) och St. Laurent (används i Burgenland i Österrike). Ger vin med bra tanniner. Druvköttet är rött vilket möjliggör endast produktion av röda viner.
Rosato: Ita. Rosévin.
Rosé des Riceys: En egen appellation i Champagne för ett stilla rosévin. Solkungen Ludvig XIV gjorde vinet berömt. Anses som ett av världens bästa rosévin.
Rosso: Ita. Rött vin.
Rostad: Karaktär från faten, som rostas (bränns) i olika grad. Brukar påminna lite om rostat bröd eller kaffe.
Rouge: Fra. Rött
Ruinart: Det äldsta rena champagnehuset grundat 1729 av en av Dom Pérignon vänner Dom Thierry Ruinart. Gott anseende. Ingår i LVMH-gruppen.
Ruralmetoden: Förgångare till champagnemetoden. Kallas även méthode ancestrale på franska. Upptäcktes 1531 i Limoux i södra Frankrike. Ger svagare bubblor. Blanquette de Limoux är det enda vin som tillverkas på detta sätt.
Röttorp, Anders: Vinskribent på Dagens Industri.
Sagrantino: Blå kvalitetsdruva från Umbrien som ingår i de berömda Montefalco-vinerna.
Salamanazar: Buteljstorlek för champagne: 12 flaskor=9 liter.
Salon: Ganska okänt champagne märke med väldigt gott rykte hos kännarna. Grundades 1914. Huschampagne på Maxim i Paris.
Endast Blanc de blancs.
Samsó: Blå spansk druva i DO Penedés. Det är en klassisk druvsort i den här regionen, även om den inte odlas i så stor skala idag.
Sangiovese: En av Mellersta Italiens mest odlade rödvinsdruvor. Odlas framför allt i Toscana och Emilien Romagna, där den dominerar viner som Chianti, Brunello di Montalcino och Sangiovese de Romagna. Ger fruktiga viner med hög fruktsyra.
Sauvignon blanc: Vitvinsdruva med karaktäristisk doft och smak som påminner om krusbär och svartvinbärsblad. Vanlig i Loiredalen och Bordeaux. Odlas i stor utsträckning på Nya Zeeland och har vunnit terräng under senare år i Östeuropa och Chile
Sec: Fra. Torrt
Secco: Ita. Torrt.
Seco: Por. Torr.
Sekundäraromer: De jäsningsbetingade dofterna.
Selo De Origem: Sigill som garanterar äktheten hos ett vin som kontrollerats av den portugisiska stanten.
Sémillon: Vitvinsdruva som oftast används för blandning med exempelvis sauvignon blanc (i Bordeaux), men även med chardonnay (i Italien, Australien m fl). Rena sémillonviner förekommer bl a i Australien, där druvan kan nå mycket hög kvalitet. Karaktären är ofta lite oljig med relativt låg syra.
Semi-secco: Ita. Halvtorrt.
Sherry: Görs enbart i Jerez i södra Spanien. Druvsorten heter palomino. När huvudjäsningen är avslutad, läggs det unga vinet på mindre ekfat med öppna sprund. Faten fylls inte helt upp och på ytan bildas ett tunt jästlager, flor, som ger sherryn dess nötlika karaktär. Allt ifrån helt torra, lätta, ljusa typer (manzanilla, fino) till tunga, aromatiska, mer eller mindre söta (Amontillado, Oloroso, Cream) görs.
Shiraz: Det australienska namnet på den franska druvan Syrah.
Siegerrebe: Grön druvsort, skapad i Tyskland. En korsning mellan Madelaine Angevine och gewürztraminer. Bären har en kryddig karaktär och ger viner som påminner om gewürztraminer, d.v.s. kraftig muscatkaraktär. Används som blandvin. Lämplig som matdruva.
Sin Crianza: Kvalitetsbeteckning för spanskt vin, kallas även Vino Joven (ungt vin). Sin Crianza är ett vin som har lite eller ingen fatlagring. Det är ett ungt vin som buteljerats året efter skörd.
Sineterismos: Gre. Kooperativ
Smörig: Smak och doftintryck som påminner om den feta karaktären på nykärnat smör. Förekommer ofta på viner av chardonnaydruvan eller vita viner som lagrats på ekfat.
Smörkola: Doft och smakintryck som påminner om traditionell smörkola. Karaktären härstammar vanligtvis från de mer eller mindre rostade faten. Speciellt vanligt för viner av chardonnay, samt merlot från Bordeaux.
Solera: Blandnings- och lagringssystem för bl a sherry.
Sommelier: Vinkypare
Sousón: Blå spansk druva, även den en av många inhemska druvsorter i Galicien men är mycket sällsynt.
Spumante: Ita. Mousserande vin.
Stück: Fatstorlek om 1200 liter. Vanlig längs Rhenfloden.
Subirat Parent: Grön spansk druva. Den förekommer i DO Penedés och i Rioja, där den kallas Malvasía Riojana.
Sukribe: Grön baltisk druvsort. Har dåligt rykte.
Sulphide: Eng. Svavel.
Sumoll: Blå spansk druva som odlas i Artés-regionen och används i DO Conca de Barberá.
Supérieur: Fra. Högre alkoholhalt (0,5 till 1 volymprocent högre alkoholhalt)
Syra: Smakupplevelse. Härrör sig vanligtvis till fruktsyran/vinsyran. Upplevs på sidorna av tungan och kan vid hög syra kännas som om det drar upp utmed sidorna bort mot örontrakten.
Syrah: Mörk, extraktrik rödvinsdruva som ger karaktärsfulla, kraftiga viner. Ofta med karaktär av bränt gummi, peppar, tjära och mörka bär. Odlas bl a i norra Côtes-du-Rhone (Côte-Rotie, Hermitage m fl) och Australien (där den kallas shiraz).
Tafelwein: Tys. Bordsvin, vanligtvis med tillsatt socker, som till största delen konsumeras i Tyskland. Vissa av vinerna kan var ok men inget att skriva hem om.
Taittinger: Champagnehus som grundades 1931 när Pierre Taittinger tog över champagnehuset Fourneaux, med anor från 1734. Deras finaste champagne har namnet Comtes de Champagne. Stor produktion och gott anseende.
Tannat: En släkting till Malbec som ger viner med både kraft och elegans i Madiran i sydvästra Frankrike. Chateau Montus är ett bra exempel. Tannat odlas även i Uruguay.
Tannin, tanniner: Syn. garvsyra. Vinets konserveringsmedel. Ger strävhet åt framförallt röda viner. Garvsyra härstammar från druvans skal och kärnor, samt från ekfaten.
Tartardic acid: Eng. Vinsyra.
Tavel: Fransk appellation för roséviner belägen i södra Rhône. Av många ansedda som de bästa rosévinerna i världen.
Tempranillo: Blå spansk druva. Finessen och de utsökta aromatiska egenskaperna hos denna druva gör den till kungen bland de spanska druvorna.
Tenuta: Ita. Egendom.
Terefa de Barro: Stor portugisk stengodsamfora som används för att jäsa vin.
Teroldego: Lokal blå druva från Trentino. Ger lätta Beujolais liknade viner .
Terra Rossa: "Den röda jorden" i Italien, leraktig och ibland med flinta innehåll.
Terroir: Fra. Jord, mark.
Tertiäraromer: Aromer som härstammar från vinifikationsprocessen och lagringen.
Thorstensson, Lars: Framgångsrik svensk vinmakare på Domaine Rabiega i Provence, som köptes av V&S 1986.
Tipikos Oinos: Gre. Lantvin
Tjära: Smak och/eller doft av träkolstjära, typisk för viner från Barolo.
Torres, Miguel: Nydanande spansk vinbaron. Tillverkar viner i alla prisklasser. En starkt bidragande orsak till kvalitetshöjningen i Spanien på senaste tiden.
Torrontés: Grön spansk druva, ursprungligen från Galicien. Producerar personliga viner med god syra och intensiv arom. Odlas runtom i Galicien och i Córdoba.
Toscana: Vid sidan av Piemonte är Toscana Italiens ledande vinområde. Den mest berömda vinet från detta område är Chianti.
Trebbiano: Högavkastande, mycket vanlig grön druvsort i Italien och Frankrike. Heter också ugni blanc. Producerar lätta, torra viner och är den helt dominerande druvsorten i basvinet till cognac och armagnac.
Trepat: Blå spansk druva som finns i DO Costers del Segre och DO Conca de Barberá.
Trockenbeerenauslese: Tyskt vin som kan lagras länge och kan leva och utvecklas i över 100 år.
Tufo: Vulkanisk bergart i Italien.
Uva: Ita. Druva.
Uvaggio: Ita. Druvblandning.
V.S.O.C.: Rumänsk beteckning på kvalitetsvin med ursprungsgaranti.
Wachau: Österrikiskt vinområde längs Donau. De vita vinerna från Krems i Wachau är blomdoftande och lättdruckna - Grüner Veltliner är den viktigaste druvan.
Wacheheim: En av de fyra bästa vinstäderna i Pfalz i Tyskland.
Vat: Eng. Större fat.
Vecchio: Ita. Gammalt.
Wehlen: Berömt litet vinområde i Mittelmosel mellan Bernkastel och Zeltingen i Tyskland. Den bästa vingården är Wehlener Sonnenuhr. Vinerna från Weblener Sonnenuhr räknas inte blott till Tysklands, utan till världens, bästa.
Weinbaugebiet: Tys. Vinodlingsområde. Enligt tysk vinlag ett avgränsat område där man odlar druvor för Tafelwein, den nedersta klassen i den tyska rangordningen. Det finns fyra sådana Gebiete. Rhein-Mosel, Bayern, Neckar och Oberrhein, med totalt åtta Untergebiete. Weinbaugebiet far alltså inte förväxlas med Anbaugebiet.
Weissburgunder: Det tyska namnet på druvan som i Frankrike och annorstädes kallas Pinot Blanc.
Velamsunds Vinifera Sällskap: Entusiaster som vill väcka liv i det avsomnade vinberget från 1600-talet vid Velamsund i Saltsjö-Boo utanför Stockholm.
Velho: Por. Gammal.
Vendange: Fra. Årgång/skörd
Vendemmia: Ita. Skörd/skördeår.
Veneto: Italienskt vinområde som sträcker sig från Venedig i öster till Verona i väster. De mest intressanta distrikten inom detta område ligger i närheten av Verona. Där finns Valpolicella, som dels gör friska ganska lätta viner, dels de berömda Amarone-viner. Amarone görs av torkade druvor.
Verdejo: Grön spansk druva av mycket hög kvalitet. Den anses vara en av Spaniens bästa vitvinsdruvor. Den producerar mycket aromatiska, milda viner med bra kropp. Vitt utbredd i Valladolid, Segovia och Ávila. Huvuddruva i DO Rueda.
Verdello: Grön spansk druva som odlas i vissa områden på Kanarieöarna.
Vermouth: Kryddat starkvin. Namnet kommer från tyskans Wermut som betyder malört, den dominerande kryddan i all vermouth.
Veuve Clicquot Ponsardin: Champagnehus mest länt för sin "Gula Änkan". Anseendet har ökat de senaste åren. Stor produktion.
Vieilles Vignes: Fra. Gamla stockar. Används bl.a. i Chablis.
Vigna: Ita. Vingård.
Vignoble: Fra. Vingård
Villefranche-Sur-Saone: Fransk stad som är huvudort i Beaujolais (Bourgogne).
Vin de Corse: En regional appellation för rött, vitt, rosé och VDN på Korsika. Skiftande kvalitet.
Vin de Pays: Fra. Lantvin
Vin de Table: Fra. Bordsvin
Vin Santo: Italienskt vin, gjort på lufttorkade druvor. Mer eller mindre sött med en nötaktig karaktär.
Wine Spectator: Amerikanskt vinmagasin.
Vinho Aperitivo: Por. Aperitifvin.
Vinho Branco: Por. Vitt vin.
Vinho Clarete: Por. Lätt rött vin.
Vinho Claro: Por. Nytt vin.
Vinho Consumo: Por. Ordinärt vin.
Vinho de Mesa: Por. Bordsvin.
Vinho Engarrafado: Por. Buteljerat vin.
Vinho Espumante.: Por. Mousserande vin.
Vinho Estufado.: Por. Bakat vin, Madeira-vin som åldrats genom upphettning.
Vinho Generoso.: Por. Aperitif eller dessertvin med hög alkoholstyrka.
Vinho Licoroso: Por. Vin med hög alkoholstyrka.
Vinho Maduro: Por. Moget bordsvin.
Vinho Qinado: Por. Vin innehållande kinin.
Vinho Reserva: Por. Gammalt vin från en god årgång.
Vinho Rosado: Por. Rosévin.
Vinho Tinto: Por. Rött vin.
Vinho Verde: Por. Lätt pärlande vitt eller rött vin som efterjäst på flaska.
Vinifikation: Framställningsmetoden.
VinJournalen: Vinföreningen Munskänkarnas medlemstidning.
Vinkyl: Kylskåp speciellt anpassat för lagring av viner, ofta med flera temperaturzoner. Vanliga producenter är Liebherr, Electrolux, Bosch, Samsung, Dometic och Whirlpool.
Vinmonopolet: Den norska motsvarigheten till Systembolaget.
Vino da Pasto: Enkelt matvin i Italien.
Vino da Tavola: Bordsvin i Italien.
Vino Joven: Kvalitetsbeteckning för spanskt vin, kallas även Sin Crianza (ungt vin). Vino Joven är ett vin som har lite eller ingen fatlagring. Det är ett ungt vin som buteljerats året efter skörd.
Vinotek: Vinsamling.
Vins doux naturels: Fra. S k VDN-viner görs på flera håll i södra Frankrike. De är starkviner, oftast gjorda på muskat eller grenache-druvan.
Vinsten: Vinsten är ett s.k. naturligt skönhetsfel i vin, det ser ut som genomskinliga kristaller, glas eller strösocker dessa fälls ut i vin vid förvaring i låg temperatur (kylskåp t ex). Fällningen beror på att vinsyran i vinet förenar sig med det kalium som funnits i druvan. En vinmakare kan innan buteljering välja att kylstabilisera vinet, d.v.s. kyla ner vinet till några minusgrader under ca 2-3 veckor och sedan filtrera bort vinstenen som bildats. Vinstenen försvinner men filtreringen påverkar smaken på vinet. Detta görs främst på enklare viner. Ju högre kvalitet vinet har desto mindre filtrering vill man utsätta det för, därför väljer man oftast att utesluta denna behandling. Vinsten anses som ett kvalitetstecken och därför är det heller inget konstigt att man finner det i bättre viner.
Vintage: Årgång. Förekommer på till exempel champagne och portvin. För det första gäller att allt vin måste komma från det angivna året och kan inte vara blandat av reserve-vin. Det är i allmänhet av högre kvalitet och från ett bättre år. För portvin gäller att det ska lagras först två år på fat och sedan på butelj. Även vintage-portvin görs enbart bra årgångar. I de flesta övriga fall är det endast en årgångsangivelse.
Vintner: Eng. Vinhandlare, vinproducent.
Winzer: Tys. Vinbonde, vinodlare.
Winzergenossenschaft/Winzerverein: Tys. Vinandelssällskap, vinkooperativ.
Vitis: Det finns en rad familjer inom växtsläktet Vitis. De druvsorter man gör kvalitetsvin av tillhör så gott som uteslutande Vitis vinifera.
Vouvray: Appellation i Loiredalen med vita och mousserande viner.
Würtemberg: Ett av Tysklands 13 Anbaugebiete. Mer än hälften av det vin som produceras här är rödvin. Det är lätt, färgrikt och saknar garvsyra. Både detta och allt vitt vin som produceras i området dricks mest av lokalbefolkningen.
Vörös: Ung. Röd.
Xarello: En grön spansk druva som spelar stor roll i produktionen av Cava. Den ger sträva och alkoholstarka viner som mjukas upp av Parellada och Macabéo.
Xiros: Gre. Torrt
Xiros: Gre. Torrt.
Xynomavro: Greklands främsta druva (blå). Namnet betyder "den svarta syrliga" - en utmärkt beskrivning av vinet den ger. Koncentrerade, mörka och sträva med god lagringspotential. Detta kraftpaket ger även en del mousserande vin.
Yonne: Det nordligaste av de departement som bilder den gamla provinsen Bourgogne i Frankrike. Områdets världsberömda vin heter Chablis.
Yvorne: Vitvinsområde sydost om Genévesjön i Schweiz med några av de bättre schweiziska vitvinerna.
Zalema: Grön spansk druva med benägenhet att oxidera snabbt. Producerar ganska milda viner. Odlas i Huelva och Sevilla.
Zierfandler: Österrikisk vintvinsdruvsort.
Zilga: Blå baltisk druvsort. Har dåligt rykte.
Zinfandel: Ursprunglig amerikansk druva och en av de mest använda rödvinsdruvorna i Kalifornien.
Zucco: Muscatvin från Sicilien i Italien.
Zwicker: Betecknar blandviner från Alsace, med en lägre kvalitetsnivå. Produceras nästan inte längre.
Örtkryddigt: En "grön", tilltalande doft av färska kryddörter.

Vinordlista

Sök och genvägar

Sök viner

...eller bläddra

Länder

Typ

Mat

Pris